Det finns en tid när man tröttar på hästarna, när man inte känner glöden i att vara i stallet dagarna långa som man var när man var mindre. Det kommer in andra saker som man tar före stallet och hästarna. Det kommer som en andra hand, man ser inget nöje i att gå runt i stallet hela dagarna långa. Det är oförsåligt för mig hur en sak som man älskade när man var liten, kan växa ifrån än. Hur man kan släppa saker före det, det är någonting man älskar att göra och när man väl är där så tycker man det är så himla kul och om det går vägarna för sig. Förr löd det, Hej, ska vi göra någonting imorgon? - Kan tyvärr inte ska till stallet. Nu lyder det helt annorlunda, man låter timmarna gå iväg och är i stallet någon halvtimme innan lektionen börjar och man har nästan aldrig tid att ta det lugna. Andas in den lukten som du älskar och pyssla med hästarna och allting i deras omgivning.

Det är helt oförsåndligt i mina ögon hur man kan låta saker som man älskar komma efter andra saker. Jag har själv tappat taget om ridningen och inte har samma ögon för det nu som jag hade för 1 år sedan. Man får nya intressen och man gör andra saker på dagarna än att vara i stallet. Jag tycker det är tråkigt att man tappat så mycket i repet som man gjort. Jag skulle vilja dra upp en del av repet igen och vara den lilla hästtokiga Jennie. Som längtade efter alla måndagar då det var ridlektioner..

Men som tur finns det intresse kvar i mig, som gör så jag håller på än nu. Hoppningen som är som ett lysande ljus för mig i ridnignen. Det som gör det hela spännande, det som kommer med fart och fläck och sätter lite power i det hela.
Jag kommer inte lägga av med ridnigen på riktigt länge, det vill jag inte i vilket fall. När man väl är där och träffar alla sina goa vänner och möter hästarna finns det alltid en speciell känsla. Även fast den blivit svag och man själv blivit äldre är det fortfarande någolunda samma känsla. Alla känner nog olika, men detta är vad jag själv ser och känner.
Kändes skönt att dela med sig lite av sina tankar och att ni tycker det finns någonitng i det hela?
/ Jennie